Annika & Vera i Arbetarbladet

Foto: Anne Sjödin
Igår publicerades denna intervju gjord av Anne Sjödin med våra författare Annika & Vera Arbetarbladet. Om bara några veckor släpps deras spännande bok ”Lustjakt”. Bevaka den på Adlibris här!


Mord, våld och sex upptar en stor del av Annika och Vera Ahlverströms tid.

Hoforsparet släpper snart sin första deckare. Och fler böcker är redan på gång.
Majsolen värmer och i den charmiga tvåvåningsvillan har Annika och Vera Ahlverström dukat upp gofika på altanen. Regnbågsflaggan vinkar i den ljumma vinden, hunden Luna är exalterad över att få besök, hon har varit hos frisören och fått lila små rosetter vid öronen. Annika och Vera bär matchande byxor, de är uppenbart förälskade i varandra och bekräftar varandra med blickar och rörelser, fåglarna kvittrar. Ja, ni fattar, idyllen är total. Just därför är det svårt att förstå att i det här hemmet skrivs rysliga deckare som innehåller bestialiska mord, utstuderat våld och sex.– Du kan inte börja en bok med någon som går ut och plockar blommor och fikar, du måste fånga läsaren snabbt och skapa ett intresse. Böckerna är ganska brutala, men inte om man jämför med verkligheten för den är ännu värre, säger Vera.

Deras första bok ”Lustjakt” tar upp ämnet sexuella övergrepp.

– Hade vi skrivit om styckade kroppsdelar och utpetade ögon hade läsarna inte ens höjt på ögonbrynen men sexuella övergrepp är något som kan hända vem som helst och därför berör det, säger Annika.

Skrivandet inleddes så smått när Annika, som jobbar som personlig assistent, började skriva ned berättelser för att hålla sig vaken under sina nattpass. Berättelserna växte till en roman.

– Min chef godkände det och tyckte att det var ett bra sätt att använda arbetstiden när brukaren sov.

2011 träffade Annika Vera via en nätdejtingsajt och de blev huvudstupa förälskade i varandra. Romanen hade hamnat i skrivbordslådan men Vera uppmuntrade Annika att skriva klart boken.

– Vi skickade in manuset till Calidris bokförlag. De tyckte att det var bra och ville publicera men de tyckte också att halva boken behövde skrivas om, och det på kort tid. Då kände jag fullständig hopplöshet och var på väg att ge upp, säger Annika.

Då ryckte Vera in.

– Jag var så imponerad av att hon hade lyckats skriva en bok. Men när jag såg att hon drabbades av fullständigt panik bestämde jag mig för att hjälpa henne skriva om den.

En textkunnig projektledare på bokförlaget gav dem direktiv som de följde.

– Vi har mycket fantasi och vilja men ingen av oss har ju erfarenhet av att skriva böcker. Hon hjälpte oss att rama in och styra upp, säger Vera.

– Man måste välja ut ett antal huvudpersoner som får tänka, tycka och säga saker. Förut var det en jävla röra i boken; alla pratade i mun på varandra, tyckte och tänkte en massa och vi hoppade mellan olika karaktär, fortsätter hon och skrattar.

Huvudpersonen är ett butiksbiträde på Ica som drömmer om lesbisk kärlek. Större delen av deckaren utspelar sig i Borlänge och Hofors.

– Vi har lärt oss otroligt mycket under den här processen, konstaterar Annika.

Sedan har det bara rullat på, de har inte kunnat bromsa in den kreativa skrivprocessen. Bok nummer två ”Facerape” är redan klar och de har gjort research till den tredje och fjärde deckaren.

– Det låter kanske otroligt men vi började med den andra boken 16 januari och blev färdiga för två veckor sedan. På några månader har vi skrivit en hel bok.

Vera har varit tjänstledig från stålverket för att kunna vara hemma och skriva och Annika har opererat en axel och varit sjukskriven en tid.

– Vi skriver ungefär vartannat kapitel och bollar tankar och idéer hela tiden, säger Vera.

Deras språk är så lika att inte ens Annikas mamma kan märka någon skillnad i texten. Det märks också när de pratar, de fyller i varandras meningar, när den ena tystnar tar den andra vid.

– Det är väldigt skönt och praktiskt att vara två när man skriver. När den ena kör fast kan den andra hitta en lösning, säger Annika.

Och Vera inflikar:

– Man blir väldigt asocial när man skriver, man är ständigt i boken. Vi har supertur som är i samma värld hela tiden.

Annika tycker att det roligaste är att göra research. Då tar de ofta husbilen och ger sig i väg, Falu koppargruva är ett exempel. På morgonen diskuterar de vad de olika karaktärerna ska göra och hur handlingen ska gå vidare sedan sätter de sig ned och skriver.

Det skrivs otroligt många deckare. Hur ska er deckare sticka ut i mängden?

– Vi skriver om sådant som ingen annan någonsin skrivit om, vi har kommit på något helt unikt, försäkrar Vera.

– I våra deckare vill vi också ha relationsdramer, inte bara snutar som skjuter och fånga bovar.

De hämtar inspiration från nyhetstidningar, berättelser som de hört och historiska händelser.

– Mäh, är det här någe jävla fusk-Ballerina, utbrister Vera plötsligt efter att tagit en tugga på kakorna.

Båda brister ut i skratt.

Finns det något som ni inte kan skriva om?

– Som ett lesbiskt par känns det som att vi har munkavle när det gäller mäns våld mot kvinnor. En del kan få för sig att vi skulle vara manshatare, säger Annika.

– Vi är verkligen inga manshatare! Våra bästa vänner är män, intygar Vera.

– Men de flesta våldsbrott begås av män, det visar all statistik. Det är ett faktum som vi inte kan gå runt när vi skriver deckare.

Tillsammans driver paret också bloggen Annika & Vera. Där får de ofta frågor om sin relation och andra kvinnor ber om råd.

– Det fanns så många som vi som satt fast i sina liv. Vi har fått mycket kommentarer och frågor från kvinnor som har en hemlig relation med en kvinna, men de vågar inte komma ut. Hur gjorde ni? Vi svarar på alla mejl vi får.

Snart väntar lanseringen av deras första bok. Men redan nu finns boken att köpa i Time-butiken i Hofors och via hemsidan: annikaochvera.se

De hoppas kunna försörja sig på sitt skrivande i framtiden.

– Det är vår dröm! Men vi har lång väg kvar, säger Vera.

Kommentera